Kuvan alt

Utställningen Baby in the Box visar hur moderskapsförpackningen har utvecklats

Vad innehöll den korg som lånades ut till mödrar på 1920-talet? Varför innehöll moderskapsförpackningen från 1962 ett liggunderlag i cellulosa? Hur såg den vadderade overallen ut i moderskapsförpackningen 2011? Utställningen Baby in the Box ger svar på de här och många andra frågor.

Utställningen som pågår på Helsingfors universitetsmuseum och i universitetets Tankehörna belyser moderskapsförpackningens 80-åriga historia från begynnelsen till i dag.

Moderskapsförpackningens första år

Temat för specialutställningen Baby in the Box som ordnas av Helsingfors universitetsmuseum och Folkpensionsanstalten är moderskapsförpackningens historia från de första åren fram till i dag. Utställningen blickar också tillbaka på tiden före moderskapsförpackningen, närmare bestämt 1920-talet då man började stödja barnfamiljer med hjälp av en korg med babykläder som lånades ut. Utställningen belyser även barnhälsovårdens historia och hur rådgivningsverksamheten kom igång.

Korg med babykläder som cirkulerade från familj till familj

Mannerheims Barnskyddsförbund utvecklade en korg med babykläder som de lokala syföreningarna använde som modell för att sy mera babykläder. Korgen med kläder lånades ut till en familj som väntade barn som sedan i sin tur gav den vidare till nästa familj.

– Korgverksamheten var synnerligen aktiv och allmänt förekommande. När moderskapsförpackningen sedan kom var det meningen att verksamheten skulle avslutas eftersom den inte längre behövdes. Den fortsatte emellertid ännu under krigsåren eftersom staten hade svårigheter att få material till moderskapsförpackningen, berättar Pia Vuorikoski, utställningschef på universitetsmuseet.

Äldsta moderskapsförpackningen från 1962

På utställningen presenteras utöver korgen också fyra kompletta moderskapsförpackningar samt exempel på produkter som förpackningen innehållit olika år. Från krigstiden finns till exempel en kofta och en skjorta som på grund av tygbrist har tillverkats av papper.

Av de kompletta förpackningarna är de nyaste från 2000-talet och den äldsta från 1962. Äldre förpackningar än så finns såvitt man vet inte bevarade. I förpackningen från 1962 fanns endast få klädesplagg och på den tiden var alla vita. De enda färggranna textilierna var en madrass, ett täcke och en filt.

– Förpackningen innehöll också bland annat en bit tvål, säkerhetsnålar, tygblöjor och ett tvättfat i emalj. Tvättfatet fanns med i moderskapsförpackningen ända till övergången mellan 1970- och 1980-talet. Förpackningen innehöll också ett liggunderlag i cellulosa som lades mellan madrass och lakan för att suga upp fukt. Underlaget var en innovation på sin tid och ersattes senare med plastad frotté, berättar Vuorikoski.

Utställningen speglar samhällsutvecklingen

Vuorikoski tycker att det har varit intressant, berikande och stundtals även rörande att sätta ihop utställningen. Kläderna och tillbehören ger en bild av den stora förändring som samhället har genomgått under årtiondenas lopp.

– Det har varit lärorikt att upptäcka hur moderskapsförpackningen speglar den höjda levnadsstandarden. De äldsta förpackningarna visar att en del finländare har levt under mycket fattiga förhållanden, konstaterar Vuorikoski.

– Innehållet i förpackningen har också förändrats i takt med attityder och trender. När nappen började betraktas som skadlig på 2000-talet slopades den i moderskapsförpackningen. På samma sätt infördes till exempel tygblöjor i förpackningen när efterfrågan på tygblöjor ökade.

En del av utställningen visas i samband med museets huvudutställning och en del i universitetets nya Tankehörna. Vuorikoski tror att utställningen även kommer att intressera utländska besökare eftersom moderskapsförpackningen väcker stort intresse världen över. Finlands 100-årsjubileum till ära skulle museet gärna, om resurserna tillåter det, se att utställningen blev en vandringsutställning som kunde visas på Finlandsinstitut i olika länder.

– Förra vintern fick vid redan en förfrågan från Nya Zeeland, berättar Vuorikoski.

 

Ytterligare information:

Text: Helinä Kujala